Richard, hertig av Gloucester
Född den 2 oktober 1452 i Fotheringhay Castle och yngre bror till Edward IV. Under hela Edwards regeringstid, i med och motgångar framstod Richard, hertigen av Gloucester som en obrottsligt lojal undersåte och bror. Efter Edwards bortgång fanns dock inte ett spår av denna lojalitet kvar. Som resultat har Gloucester i egenskap av Richard III blivit en av historiens mest demoniserade kungar, och detta inte helt oförskyllt.
Richard var gift med Anne Neville, 
dotter till Richard, av Warwick (Warwick the Kingmaker), men även änka efter Edward av Westminster, prins av Wales och son till Henry VI och Margaret av Anjou.
Richard III och Anne Neville fick sonen Edward av Middleham, prins av Wales, som dog 1484, tio år gammal.
Redan under Edwards levnad florerade påståenden om att han redan vid tiden för vigseln med Elizabeth Woodville skulle ha varit gift, vilket i så fall gjorde de 10 barnen illegitima, inte minst tronföljaren Edward V.
Richard, som hade blivit utsedd till den 12-årige kronprinsens förmyndare och regent till han blev myndig, gjorde bara månader efter Edwards död slag i saken och förklarade sina brorsbarn illegitima. De båda pojkarna Edward V och Richard av Shrewsbury, hertig av York, 12 respektive 9 år gamla hölls i praktiken fångna i Towern från juli till augusti 1483 varefter de aldrig sågs i livet igen*.
Hertigen av Gloucester intog Englands tron som Richard III den 26 juni 1483 och kröntes den 6 juli samma år. På grund av det rykte han fick redan strax efter sin död via Tudor-”propagandister” som Tomas Moore och inte minst av William Shakespeare i pjäsen Richard III är det idag svårt att avgöra vad som var hans sanna karaktär. Sant är dock att han lät arrestera och avrätta Anthony Woodville Rivers, morbror till prinsarna i Towern* innan han själv intagit tronen, då denna förde den nye kungen från Ludlow Castle i Wales mot London. Sant är också att han summariskt lät avrätta en av sina närmaste män, Lord Hastings, efter att han anklagat honom för att konspirera tillsammans med släkten Woodville. Han blev också misstänkt för att ha giftmördat sin hustru, Anna Neville (dotter till hertigen av Warwick) i syfte att istället gifta sig med sin brorsdotter Elisabeth av York. Det mesta tyder dock på att Anna Neville dog i cancer i mars 1485, 28 år gammal. På Richard III:s pluskonto kan dock sägas att han grundade vad som kom att kallas Court of Requests, en domstol där fattiga utan möjlighet att ha råd med juridisk representation kunde få sina fall prövade samt att han inrättade möjligheten till borgen vilket innebar att misstänkta brottslingar inte behövde sitta i fängelse innan rättegång samt att deras tillgångar skyddades under perioden. Han avlägsnade också restriktionerna på tryckning och försäljning av böcker samt beordrade översättningen av nedskrivna lagar och förordningar från franska till engelska.
Det finns som sagt få opartiska skildringar av Richard III, men under hans levnad skrev historikern John Rous att han var en god herre som straffade förtryckarna av vanligt folk som ironiskt nog senare bidrog till demoniseringen av Richard, i vilken han gärna framställdes som puckelryggig och allmänt deformerad. Det finns inget i den samtida beskrivningen av Richard III som antyder att så skulle ha varit fallet, däremot beskrivs han som ganska spenslig. Tittar man dock på hans ryggrad på bilden nedan så kan man kanske tänka sig att han led av skolios, något som möjligen kunde leda till att hans ena axel sköt upp något. I samband med att det i januari 2013 genom dna-test fastslogs att det skelett som hittats under en parkering i september 2012 faktiskt var Richard III så återskapades hans ansikte och man kunde konstatera att det bar likheter med de porträtt som målats av honom innan Henry VII´s styre.
Fallet med prinsarna i Towern kan man läsa mer om i mappen med samma namn, men redan här kan nämnas att Richard III nog är den ända som ställts inför rätta som misstänkt för mord fyra hundra år efter sin egen död. I en tv-sänd ”rättegång” lade nutida anhängare till Richard III respektive Henry VII (mer vagt misstänkt för morden) fram sina teorier och ”bevis”. Juryn fann dock att sagda bevis för Richards inblandning i pojkarnas död var för svaga för att man skulle kunna döma honom.
1924 grundades Richard III Society bestående av en samling amatörhistoriker som upplevde det att historien behandlat Richard orättvist, och deras mission var, och är än idag, att leverera en mer balanserad historieskrivning kring den siste kungen av ätten Plantagenet.
När Richard III dog på Bosworth Field den 22 augusti 1485 så var han inte “bara” den siste kungen av ätten Plantagenet. Han var även den siste engelske kungen som dog på ett slagfält.
Under the Tudor Rose 